Den vanligaste missen vid ascitestappning Àr att den inte görs. Varje patient som lÀggs in med ascites ska genomgÄ diagnostisk paracentes, eftersom spontan bakteriell peritonit ofta saknar buksmÀrta och peritonitstatus och i stÀllet visar sig som encefalopati, njursvikt eller enbart försÀmring. SjÀlva ingreppet Àr enkelt: ultraljud för att hitta vÀtskan, insticksstÀlle i vÀnster nedre kvadrant lateralt om rektusskidan, och celltal plus albumin pÄ provet.
Indikationer
Diagnostisk paracentes:
- NyupptĂ€ckt ascites â alltid.
- Varje inlÀggning av en patient med kÀnd ascites.
- Klinisk försÀmring hos cirrospatient med ascites: feber, buksmÀrta, encefalopati, stigande kreatinin, gastrointestinal blödning, leukocytos eller acidos.
- MisstÀnkt malignitet, tuberkulös peritonit eller pankreasascites.
Terapeutisk paracentes:
- SpÀnd ascites med bukobehag, tidig mÀttnad eller andningspÄverkan.
- DiuretikarefraktÀr eller diuretikaintolerant ascites, som Äterkommande behandling.
Kontraindikationer
Absoluta kontraindikationer saknas i praktiken; misstÀnkt spontan bakteriell peritonit vÀger tyngre Àn en avvikande koagulationsprofil. Undvik eller modifiera vid:
| Situation | HandlÀggning |
|---|---|
| Disseminerad intravasal koagulation eller kliniskt manifest blödning | AvstÄ tills tillstÄndet korrigerats |
| Uttalad koagulopati eller trombocytopeni | RutinmĂ€ssig plasma eller trombocyter behövs inte â PK(INR) förutsĂ€ger inte blödningsrisken vid paracentes. Följ lokalt PM |
| Ileus med utspÀnda tarmslyngor | Ultraljudsledning obligat; vÀlj annan punkt |
| Ărr, brĂ„ck eller synliga bukvĂ€ggskollateraler (caput medusae) | Punktera minst nĂ„gra centimeter dĂ€rifrĂ„n |
| Fylld urinblÄsa | LÄt patienten kissa, eller kateterisera, före punktion |
| Graviditet, tidigare omfattande bukkirurgi | Ultraljudsledning; vÀlj ny punkt vid tveksamhet |
| Cellulit över insticksstÀllet | Byt punktionsstÀlle |
Förberedelser och utrustning
- Ultraljud med curved array-prob.
- Steril tvÀtt (klorhexidinsprit 5 mg/mL), sterila handskar, hÄlduk; full steril klÀdsel vid terapeutisk tappning med kvarliggande kateter.
- Lidokain 10 mg/mL, 5â10 mL, 25 G för hudkvaddel och 21 G för djupare lager.
- Diagnostisk tappning: 21â22 G kanyl, 20 mL och 50 mL sprutor.
- Terapeutisk tappning: kommersiellt paracentesset eller kateter över nĂ„l, 16â18 G, kopplad till slang och uppsamlingsdunk.
- Provrör: EDTA-rör för celltal, serumrör för albumin, protein och LDH, samt tvÄ blododlingsflaskor (aerob och anaerob) som ympas vid sÀngkanten.
- Albuminlösning 200 mg/mL vid planerad storvolymstappning.
- Blodprov samtidigt: S-albumin Àr obligat för att kunna rÀkna ut SAAG.
Patienten ligger pÄ rygg, gÀrna med lÀtt rotation mot vÀnster sida sÄ att vÀtskan samlas i vÀnster flank. LÄt patienten tömma blÄsan först.

Genomförande
Val av insticksstÀlle
VĂ€nster nedre kvadrant Ă€r förstahandsval: bukvĂ€ggen Ă€r dĂ€r tunnare Ă€n till höger, och colon descendens Ă€r fixerad, medan caekum till höger Ă€r rörligt och ofta gasfyllt. Punkten ligger cirka 3â5 cm uppĂ„t och inĂ„t frĂ„n spina iliaca anterior superior och lateralt om m. rectus abdominis laterala kant â dĂ€r undviks a. epigastrica inferior, som löper pĂ„ rektusmuskelns baksida lĂ€ngs dess laterala kant och Ă€r den vanligaste kĂ€llan till allvarlig blödning efter paracentes.
Medellinjen 2 cm nedanför naveln Àr ett alternativ i den kÀrlfattiga linea alba, men förutsÀtter tom urinblÄsa och anvÀnds sÀllan vid stor ascites.

Diagnostisk paracentes
- Skanna vĂ€nster nedre kvadrant. Verifiera minst 2â3 cm fritt vĂ€tskedjup utan tarm i nĂ„lens vĂ€g och mĂ€t avstĂ„ndet hudâperitoneum.
- Markera punkten. Steril tvÀtt och avtÀckning.
- Bedöva hud och bukvÀgg ned till peritoneum; aspirera under framförandet.
- AnvÀnd Z-teknik: dra huden 2 cm Ät sidan med den fria handen, för in nÄlen, och slÀpp huden nÀr nÄlen dras ut. Kanalerna i hud och peritoneum hamnar dÄ förskjutna och lÀckage efterÄt blir mindre vanligt.
- För in nÄlen lÄngsamt, i smÄ steg, med kontinuerlig aspiration. Ett tydligt genombrottsmotstÄnd följt av vÀtska i sprutan betyder att peritoneum passerats.
- Aspirera 30â50 mL. Fördela pĂ„ rören och ympa blododlingsflaskorna direkt vid sĂ€ngkanten, 10 mL i vardera â det ökar det bakteriologiska utbytet avsevĂ€rt jĂ€mfört med rör som skickas till laboratoriet.
- Dra ut nÄlen, komprimera kort och lÀgg förband.
Terapeutisk (storvolyms-) paracentes
- Lokalisera och bedöva som ovan.
- För in katetern över nĂ„l eller enligt Seldingerteknik och avlĂ€gsna stiletten sĂ„ snart vĂ€tska kommer. LĂ„t aldrig en stĂ„lkanyl ligga kvar â tarmen kan skadas nĂ€r bukvĂ€ggen faller ihop.
- Anslut slang och uppsamlingskÀrl. VÀtskan rinner i regel med bukens eget tryck; lÄt patienten rotera lÀtt mot punktionssidan nÀr flödet avtar.
- Tappa tills vĂ€tskeflödet upphör. Det finns ingen övre volymgrĂ€ns sĂ„ lĂ€nge albumin ges â hela mĂ€ngden kan tömmas vid ett tillfĂ€lle.
- Följ blodtryck och puls under tappningen.
- Dra katetern, lÀgg tryckförband. Ett stomiförband eller pÄse kan behövas vid efterlÀckage.
Albuminsubstitution
Vid tappning av mer Ă€n 5 liter ska albumin ges för att förebygga paracentesinducerad cirkulationsdysfunktion â en hypovolem, vasodilaterad reaktion inom det första dygnet som ökar risken för hyponatremi, hepatorenalt syndrom och död.
| Tappad volym | Substitution |
|---|---|
| Under 5 liter | Albumin behövs i regel inte |
| Ăver 5 liter | 6â8 g albumin per tappad liter, givet under eller direkt efter tappningen |
Med albuminlösning 200 mg/mL innehĂ„ller 100 mL 20 g albumin. En tappning pĂ„ 10 liter motsvarar alltsĂ„ cirka 60â80 g, det vill sĂ€ga 300â400 mL av 200 mg/mL-lösningen. Syntetiska plasmaexpandrar Ă€r inte likvĂ€rdiga och rekommenderas inte i denna situation.
Tolkning
SAAG â serum-ascites albumingradient
flowchart TD
A[SAAG = S-albumin minus ascites-albumin] --> B{SAAG 11 g/L eller mer?}
B -- Ja --> C[Portal hypertension]
C --> D{Totalprotein i ascites?}
D -- Under 25 g/L --> E[Levercirros, akut leversvikt, massiva levermetastaser]
D -- 25 g/L eller mer --> F[HjÀrtsvikt, konstriktiv perikardit, Budd-Chiari]
B -- Nej --> G[Ingen portal hypertension]
G --> H[Peritoneal karcinos, tuberkulös peritonit, pankreasascites, nefrotiskt syndrom, serosit]SAAG rĂ€knas ut pĂ„ prover tagna vid samma tillfĂ€lle. Gradienten skiljer portal hypertension frĂ„n övriga orsaker med hög trĂ€ffsĂ€kerhet och pĂ„verkas inte av diuretikabehandling. Ett lĂ„gt albumin i ascites Ă€r inte samma sak som lĂ„g SAAG â det Ă€r skillnaden mot serum som gĂ€ller.
Spontan bakteriell peritonit
Diagnosen stĂ€lls pĂ„ polymorfnukleĂ€ra celler i ascites â 250 Ă 10â¶/L eller mer â oberoende av odlingssvar. Antibiotika sĂ€tts in pĂ„ celltalet; ungefĂ€r hĂ€lften av fallen Ă€r odlingsnegativa.
- Vid blodtillblandad ascites: dra av 1 polymorfnukleÀr cell per 250 erytrocyter innan grÀnsen tillÀmpas.
- Fler Ă€n en bakterieart i odlingen, mycket högt celltal, glukos under 2,8 mmol/L, protein över 10 g/L eller LDH över serumnivĂ„ talar för sekundĂ€r bakteriell peritonit â en kirurgisk diagnos som krĂ€ver datortomografi, inte bara antibiotika.
- Antibiotikaval och doser följer lokalt PM; i Sverige anvÀnds vanligen cefotaxim intravenöst som förstahandsval.
- Albumin utöver antibiotika minskar risken för hepatorenalt syndrom och död vid spontan bakteriell peritonit: 1,5 g/kg första dygnet och 1 g/kg dag tre.
Ăvriga analyser
| Analys | Kommentar |
|---|---|
| Celltal och differentialrÀkning (EDTA-rör) | Grundanalysen; skickas omgÄende |
| Albumin (samt samtidigt S-albumin) | För SAAG |
| Totalprotein | Skiljer kardiell frÄn cirrotisk ascites; vÀrde under 15 g/L identifierar hög risk för spontan bakteriell peritonit |
| Odling i blododlingsflaskor | Ympas vid sÀngkanten |
| Cytologi | Vid malignitetsmisstanke; krÀver stor volym och upprepade prov |
| Amylas | Kraftigt förhöjt vid pankreasascites |
| Triglycerider | Vid mjölkig vÀtska (chylös ascites) |
| Mykobakterieodling, PCR, adenosindeaminas | Vid misstÀnkt tuberkulös peritonit; lÄg sensitivitet, laparoskopi med biopsi ger högre utbyte |
Komplikationer
| Komplikation | Kommentar |
|---|---|
| KvarstÄende vÀtskelÀckage frÄn insticksstÀllet | Vanligast; motverkas av Z-teknik |
| BukvÀggshematom | Oftast beskedligt |
| Hemoperitoneum efter skada pÄ a. epigastrica inferior | Allvarligast; undviks genom insticksstÀlle lateralt om rektusskidan |
| Tarmperforation | SĂ€llsynt; ökad risk vid ileus och adherenser â ultraljud före punktion |
| Infektion i bukvÀggen eller iatrogen peritonit | Sterilteknik |
| Paracentesinducerad cirkulationsdysfunktion | Efter storvolymstappning utan albumin |
| Hyponatremi och njursvikt | Följ elektrolyter och kreatinin efter stora tappningar |
EftervÄrd och uppföljning
- Kontrollera blodtryck och puls efter tappning; följ natrium och kreatinin dagen efter en storvolymstappning.
- Vid efterlÀckage: tryckförband, stomipÄse över insticksstÀllet och sidolÀge med punktionsstÀllet uppÄt. Enstaka sutur kan behövas vid ihÄllande lÀckage.
- Behandla grundsjukdomen: saltrestriktion till cirka 5â6 g koksalt per dygn och diuretika (spironolakton med tillĂ€gg av furosemid) Ă€r basen vid cirrosascites. VĂ€tskerestriktion behövs bara vid hyponatremi.
- SÀtt ut NSAID, och var restriktiv med betablockerare i höga doser och med ACE-hÀmmare och ARB vid refraktÀr ascites och lÄgt blodtryck.
- ĂvervĂ€g profylaktisk antibiotika vid genomgĂ„ngen spontan bakteriell peritonit och vid mycket lĂ„gt proteininnehĂ„ll i ascites, enligt lokalt PM.
- Vid upprepad behov av storvolymstappning: remittera för stÀllningstagande till TIPS och levertransplantationsutredning.
Vanliga fallgropar
- Att inte tappa alls. Utebliven diagnostisk paracentes vid inlÀggning Àr den enskilt vanligaste och allvarligaste bristen.
- InsticksstĂ€lle genom rektusskidan i stĂ€llet för lateralt om den â direkt över a. epigastrica inferior.
- Punktion i höger nedre kvadrant dÀr gasfyllt caekum ofta ligger i vÀgen.
- Punktion genom Àrr eller synliga kollateraler.
- Glömt samtidigt S-albumin â SAAG gĂ„r dĂ„ inte att berĂ€kna.
- Odling skickad i rör i stÀllet för ympad i blododlingsflaskor vid sÀngkanten.
- Att avvakta odlingssvar innan antibiotika sĂ€tts in vid polymorfnukleĂ€ra celler över 250 Ă 10â¶/L.
- Storvolymstappning utan albumin.
- Plasma eller trombocyter rutinmÀssigt före paracentes hos cirrospatient utan aktiv blödning.
- Att missa sekundÀr peritonit och behandla en kirurgisk buk med enbart antibiotika.