Klinisk bakgrund
Beslutet om antikoagulation vid förmaksflimmer Ă€r en avvĂ€gning mellan strokeförebyggande nytta och blödningsrisk. HEMORRâHAGES togs fram för att kvantifiera just blödningsrisken hos Ă€ldre patienter med förmaksflimmer som stĂ„r pĂ„ warfarin, och dĂ€rmed komplettera strokeriskpoĂ€ng som CHAâDSâ-VASc. PoĂ€nget Ă€r inte att avgöra om antikoagulation ska sĂ€ttas in eller inte, utan att identifiera patienter dĂ€r blödningsrisken Ă€r tillrĂ€ckligt hög för att motivera intensifierade förebyggande Ă„tgĂ€rder, dosjustering eller noggrannare uppföljning [1]. Instrumentet hĂ€rstammar frĂ„n warfarineran och har i senare litteratur i stor utstrĂ€ckning trĂ€ngts undan av det enklare och lika vĂ€l validerade HAS-BLED, men HEMORRâHAGES anvĂ€nds fortfarande och har i vissa populationer visat jĂ€mförbar eller nĂ„got bĂ€ttre diskrimination [2,3].
BerĂ€kning av HEMORRâHAGES
PoÀngen berÀknas som summan av elva faktorer:
dÀr varje variabel betyder:
| Variabel | Betydelse | PoÀng |
|---|---|---|
| Leversjukdom eller njursjukdom (kronisk leversjukdom eller dialyskrÀvande/uttalad njurfunktionsnedsÀttning) | 1 | |
| Alkoholmissbruk | 1 | |
| Malignitet (tidigare eller nydiagnostiserad) | 1 | |
| à lder >75 Är | 1 | |
| Nedsatt trombocytantal eller trombocytfunktion (t.ex. trombocytopeni eller samtidig trombocythÀmmande behandling) | 1 | |
| Tidigare blödningsepisod (Äterblödningsrisk; anamnes pÄ större eller kliniskt relevant blödning) | 2 | |
| Okontrollerad hypertoni | 1 | |
| Genetiska faktorer kopplade till blödning (t.ex. CYP2C9-polymorfism; inkludera endast om genotypning Àr kÀnd) | 1 | |
| Kraftigt förhöjd fallrisk (t.ex. gÄngstörning, neurologisk sjukdom, uttalad skörhet) | 1 | |
| Tidigare stroke | 1 |
Maximal poÀng Àr 12. HÀrledningskohorten utgjordes av 3 791 MedicareförmÄnstagare med förmaksflimmer frÄn sju amerikanska delstater, samlade via kvalitetsregisterorganisationer. Utfallet var sjukhusinlÀggningar med ICD-9-kod för blödning, och samtliga patienter var förskrivna warfarin [1]. Blödningsraten per 100 patientÄr ökade med stigande poÀng: 1,9 vid 0 poÀng, 2,5 vid 1, 5,3 vid 2, 8,4 vid 3, 10,4 vid 4 och 12,3 vid 5 eller fler poÀng [1].
Tolkning i praktiken
HEMORRâHAGES har inget universellt accepterat tröskelvĂ€rde för lĂ„g, mellan eller hög risk, men i den ursprungliga kohorten var blödningsraten ungefĂ€rligen fördubblad frĂ„n 1 till 2 poĂ€ng (2,5 till 5,3 per 100 patientĂ„r) och mer Ă€n tredubblad frĂ„n 0 till 3 poĂ€ng (1,9 till 8,4) [1]. I externa valideringsstudier har följande band anvĂ€nts:
| PoÀng | Riskkategori | Klinisk ÄtgÀrd |
|---|---|---|
| 0â1 | LĂ„g | Fortsatt antikoagulation enligt indikation; ingen ytterligare riskmodifierande Ă„tgĂ€rd krĂ€vs |
| 2â3 | Mellan | Identifiera och Ă„tgĂ€rda modifierbara faktorer: blodtryckskontroll, fallprevention, undvik samtidig trombocythĂ€mmande behandling om inte indicerat, se över njur- och leverfunktion |
| â„4 | Hög | Noggrann övervĂ€gning av nettonytta av antikoagulation; intensifierad uppföljning av INR (vid warfarin) eller dosjustering; konsideration av alternativ strokeprevention t.ex. endovaskulĂ€rt vĂ€nster förmaksöra-ocklusion om blödningsrisken anses övervĂ€ldigande |
En högre poÀng bör leda till noggrannare ÄtgÀrder för att minska blödningsrisken snarare Àn att automatiskt avstÄ frÄn antikoagulantia [1].
Validering och prestanda
I hĂ€rledningskohorten uppnĂ„dde HEMORRâHAGES en c-statistik pĂ„ 0,67 för att förutsĂ€ga blödning hos patienter förskrivna warfarin, vilket var signifikant bĂ€ttre Ă€n andra dĂ„ tillgĂ€ngliga blödningspoĂ€ng (P < 0,001) [1].
I en nĂ€tverksmetaanalys av 18 studier med sammanlagt 321 888 patienter bedömdes HEMORRâHAGES ha balanserad sensitivitet och specificitet, jĂ€mförbart med HAS-BLED [4]. En systematisk översikt och metaanalys som jĂ€mförde HAS-BLED med HEMORRâHAGES, ATRIA och ORBIT fann dock att HEMORRâHAGES placerade en större andel av patienter som faktiskt blödde i kategorierna lĂ„g och mellanhög risk, jĂ€mfört med HAS-BLED. I HAS-BLED:s lĂ„griskgrupp var blödningsraten 87 % lĂ€gre Ă€n i HEMORRâHAGES:s motsvarande grupp, och i mellangruppen 39 % lĂ€gre [2]. Detta indikerar att HAS-BLED kalibrerar bĂ€ttre i riskkategoriseringen, Ă€ven om bĂ„da instrumenten har liknande diskrimination.
I en extern validering pĂ„ 1 080 patienter genomgĂ„ngen PCI, varav 104 stod pĂ„ orala antikoagulantia, uppvisade HEMORRâHAGES en c-statistik pĂ„ 0,767 för major blödning (BARC typ 3â5) vid tvĂ„ Ă„rs uppföljning, jĂ€mfört med 0,727 för HAS-BLED (P = 0,07 för skillnaden, ej signifikant) och 0,716 för PARIS [3]. I subgruppen pĂ„ antikoagulantia var c-statistiken 0,724 för HEMORRâHAGES [3]. Detta var alltsĂ„ en population som inte primĂ€rt hade förmaksflimmer, och resultaten stöder att HEMORRâHAGES kan ha bredare tillĂ€mpbarhet men inte överlĂ€gsen prestanda jĂ€mfört med HAS-BLED.
BegrÀnsningar
HEMORRâHAGES har flera viktiga begrĂ€nsningar:
HÀrlett under warfalinera. Samtliga patienter i hÀrledningskohorten behandlades med warfarin [1]. PoÀngen Àr inte validerad för patienter pÄ direktverkande orala antikoagulantia (DOAK), och blödningsrisken vid DOAK Àr generellt lÀgre och mönstret av riskfaktorer delvis annorlunda. Ingen extern validering specifikt för DOAK har identifierats.
Genetisk faktor. CYP2C9-polymorfism ingÄr som en variabel, men genotypning Àr inte rutinmÀssigt tillgÀngligt i klinisk praxis [1]. I praktiken utelÀmnas denna faktor oftast, vilket reducerar maximal poÀng till 11 och gör instrumentet lÀttare att anvÀnda men samtidigt underutnyttjar en av dess ursprungliga styrkor.
Konkurrerande instrument. HAS-BLED, som Ă€r enklare (sju variabler) och inte krĂ€ver genotypning, rekommenderas i europeiska och amerikanska riktlinjer som förstahandsval för blödningsriskbedömning vid förmaksflimmer. HEMORRâHAGES har fĂ€rre variabler gemensamma med rutinstatus och krĂ€ver mer klinisk kartlĂ€ggning, vilket minskar dess praktiska anvĂ€ndbarhet [2,5].
OtillrĂ€cklig diskrimination. En c-statistik pĂ„ 0,67 i hĂ€rledningskohorten innebĂ€r mĂ„ttlig, inte stark, diskrimination [1]. Ăven i externa valideringar överstiger sĂ€llan c-statistiken 0,75 [3]. Ingen av de tillgĂ€ngliga blödningspoĂ€ngen nĂ„r upp till den diskrimination som strokepoĂ€ngen uppvisar, och klinisk skönbedömning förblir central.
Inte för mekanisk klaff eller mitralisstenos. Vid mekanisk klaffprotes eller signifikant mitralisstenos Ă€r antikoagulation obligatorisk oavsett blödningspoĂ€ng, och HEMORRâHAGES ska inte anvĂ€ndas för att motivera att avstĂ„.
KĂ€llor
- Gage BF m.fl. Clinical classification schemes for predicting hemorrhage: results from the National Registry of Atrial Fibrillation (NRAF). Am Heart J 2006. PMID: 16504638
- Zeng J m.fl. Comparison of HAS-BLED with other risk models for predicting the bleeding risk in anticoagulated patients with atrial fibrillation: A PRISMA-compliant article. Medicine 2020. PMID: 32569222
- Doomun I m.fl. Predictive Value of HAS-BLED and HEMORR2HAGES Bleeding Risk Scores After Percutaneous Coronary Intervention. Tex Heart Inst J 2024. PMID: 38982874
- Chang G m.fl. Accuracy of HAS-BLED and other bleeding risk assessment tools in predicting major bleeding events in atrial fibrillation: A network meta-analysis. J Thromb Haemost 2020. PMID: 31782613
- Wang Y, Bajorek B. Safe use of antithrombotics for stroke prevention in atrial fibrillation: consideration of risk assessment tools to support decision-making. Ther Adv Drug Saf 2014. PMID: 25083260