Klinisk bakgrund
CHAâDSâ-VA-score infördes i 2024 Ă„rs ESC-riktlinjer för förmaksflimmer som en könsoberoende ersĂ€ttare till CHAâDSâ-VASc [1]. Bakgrunden Ă€r dubbel: kön som oberoende strokeriskfaktor har ifrĂ„gasatts i modern litteratur, och det faktum att kvinnlig könspoĂ€ng Ă€r en riskmodifierare som förĂ€ndras med Ă„lder snarare Ă€n en fast faktor gör den svĂ„r att hantera i ett statiskt poĂ€ngsystem. Dessutom ville man förenkla beslutsfattandet och undvika att exkludera patienter som identifierar sig som icke-binĂ€ra, transpersoner eller genomgĂ„r könsbekĂ€ftande hormonbehandling [2].
Instrumentet tjĂ€nar samma beslut som föregĂ„ngaren: nĂ€r Ă€r strokerisk tillrĂ€ckligt lĂ„g för att antikoagulation inte ska vara motiverad, och nĂ€r Ă€r den tillrĂ€ckligt hög för att behandling ska rekommenderas. PoĂ€ngen Ă€r liksom CHAâDSâ-VASc i första hand ett verktyg för att identifiera lĂ„griskpatienter med sĂ€kerhet, inte för att hitta högriskpatienter.
BerĂ€kning av CHAâDSâ-VA-score
Scoren berÀknas enligt följande formel:
dÀr variablerna poÀngsÀtts som:
| Variabel | PoÀng |
|---|---|
| HjÀrtsvikt / nedsatt vÀnsterkammarfunktion | 1 |
| Hypertoni | 1 |
| Ă lder â„75 Ă„r | 2 |
| Diabetes mellitus | 1 |
| Stroke / TIA / tromboembolism | 2 |
| KÀrlsjukdom (tidigare hjÀrtinfarkt, perifer kÀrlsjukdom eller aortaplack) | 1 |
| Ă lder 65â74 Ă„r | 1 |
Maximal poĂ€ng Ă€r 8. Kön poĂ€ngsĂ€tts inte. PoĂ€ngen motsvarar alltsĂ„ CHAâDSâ-VASc minus den kvinnliga könspoĂ€ngen, men tillĂ€mpas oberoende av kön pĂ„ alla patienter med icke-valvulĂ€rt förmaksflimmer.
HĂ€rledningen Ă€r inte en traditionell kohortstudie utan en omtolkning av befintliga data. 2024 Ă„rs ESC-riktlinjer rekommenderar CHAâDSâ-VA med evidensgrad C, och anger uttryckligen att scoren ska anvĂ€ndas i avsaknad av lokalt validerade alternativ [1]. Det empiriska underlaget för att kön kan utelĂ€mnas kommer huvudsakligen frĂ„n den finska FinACAF-kohorten, som omfattar 144 879 antikoagulant-naiva patienter med nydebuterat förmaksflimme mellan 2007 och 2018, samt den globala GLORIA-AF-registret med 21 260 patienter inskrivna 2014 till 2016 [3,4].
Tolkning i praktiken
2024 Ärs ESC-riktlinjer sÀtter trösklarna enligt följande [1]:
| CHAâDSâ-VA-score | Rekommendation |
|---|---|
| 0 | Antikoagulation rekommenderas ej |
| 1 | Antikoagulation kan övervÀgas individuellt |
| â„2 | Antikoagulation rekommenderas |
Vid score 0 Àr Ärlig strokerisken tillrÀckligt lÄg för att netto nytta av antikoagulation inte förvÀntas, förutsatt att ingen annan indikation föreligger. Vid score 1 vÀgs nyttan mot blödningsrisken individuellt, med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ patienter med hög blödningsrisk eller begrÀnsad förvÀntad överlevnad. Vid score 2 eller högre Àr strokerisken tillrÀckligt för att antikoagulation ska rekommenderas oavsett kön.
Det Ă€r viktigt att notera att riktlinjerna anger att antikoagulation rekommenderas vid score 2 eller högre, och kan övervĂ€gas vid score 1, oavsett kön [1]. Detta Ă€r en förenkling jĂ€mfört med CHAâDSâ-VASc, dĂ€r den kvinnliga könspoĂ€ngen skjuter upp tröskeln för kvinnor med lĂ„g poĂ€ng men utan andra riskfaktorer.
Validering och prestanda
Den största externa valideringen kommer frĂ„n FinACAF-kohorten: 144 879 antikoagulant-naiva patienter med nydebuterat förmaksflimme i Finland 2007 till 2018, varav 2 7 procent (3 936 patienter) drabbades av ischemisk stroke under ettĂ„rsuppföljningen [3]. I tidigare perioder (2007 till 2008) var CHAâDSâ-VASc överlĂ€gset CHAâDSâ-VA enligt bĂ„de kontinuerlig och kategoribaserad NRI, men skillnaden attenuerade över tid. Vid slutet av studieperioden (2017 till 2018) blev den kategoribaserade NRI-signifikant i fördel för CHAâDSâ-VA, och IDI var ocksĂ„ signifikant till fördel för den könsoberoende scoren. C-statistiken var jĂ€mförbar mellan de tvĂ„ scoren under hela perioden.
I GLORIA-AF-registret, en global prospektiv multicenter-kohort med 21 260 patienter med förmaksflimme (genomsnittsĂ„lder 70,2 Ă„r, 44,9 procent kvinnor), var AUC för tromboembolism 0,641 (95 procent KI 0,585 till 0,697) för CHAâDSâ-VA mot 0,636 (95 procent KI 0,580 till 0,692) för CHAâDSâ-VASc, P = 0,593 [4]. För ischemisk stroke var motsvarande AUC 0,660 (95 procent KI 0,582 till 0,739) mot 0,646 (95 procent KI 0,568 till 0,725), P = 0,847. De prediktiva egenskaperna var alltsĂ„ statistiskt sett likvĂ€rdiga. En signifikant interaktion mellan kön och Ă„lder observerades gĂ€llande risken för tromboembolism, med en tendens till högre risk hos yngre kvinnor, vilket antyder att kön kan ha en Ă„ldersberoende roll som inte fĂ„ngas fullt ut av en fast poĂ€ng.
En prospektiv tysk strokekohort (714 patienter, varav 161 med förmaksflimme) har dock visat en potentiell svaghet [5]. Bland 81 kvinnor med förmaksflimmer-relaterad ischemisk stroke hade 13,6 procent en premorbid CHAâDSâ-VA-score pĂ„ 1 eller lĂ€gre, vilket placerade dem under ESC:s antikoagulationströskel trots att de drabbats av stroke. Dessa kvinnor hade övervĂ€gande kardioemboliska stroke med mĂ„ttlig till svĂ„r neurologisk pĂ„verkan. Kvinnor hade signifikant högre stroke-svĂ„righetsgrad vid presentation (median NIHSS 12 mot 8, P < 0,01) och kön var oberoende associerat med svĂ„rare stroke efter matchning för Ă„lder och komorbiditet (aOR 1,54, 95 procent KI 1,03 till 2,29). Studien Ă€r liten och frĂ„n ett enda center, men illustrerar att scoren kan underskatta risken hos en minoritet kvinnor.
BegrÀnsningar
CHAâDSâ-VA gĂ€ller endast för icke-valvulĂ€rt förmaksflimme. Vid mekanisk klaffprotes, signifikant mitralisstenos eller annan valvulĂ€r hjĂ€rtsjukdom med hög embolisk risk Ă€r antikoagulation indicerad oavsett poĂ€ng, och scoren ska inte anvĂ€ndas för att motivera att avstĂ„ frĂ„n behandling.
Evidensgraden för CHAâDSâ-VA i ESC-riktlinjerna Ă€r C, den svagaste graden, och bygger pĂ„ observationella data snarare Ă€n randomiserade studier [1]. ESC anger uttryckligen att scoren ska anvĂ€ndas i avsaknad av lokalt validerade alternativ, vilket innebĂ€r att nationella eller regionala valideringar av CHAâDSâ-VASc kan motivera att behĂ„lla den traditionella scoren.
Den tyska strokekohorten visar att en minoritet kvinnor med lĂ„g CHAâDSâ-VA-score Ă€ndĂ„ kan ha betydande embolisk risk [5]. Detta stĂ€mmer med observationen frĂ„n GLORIA-AF av en trend mot interaktion mellan kön och Ă„lder, dĂ€r yngre kvinnor kan ha proportionellt högre tromboembolisk risk Ă€n vad en könslös poĂ€ng fĂ„ngar [4]. FinACAF-data visar dock att denna könsskillnad har attenuĂ©rats i takt med att den totala strokerisken vid förmaksflimme har sjunkit, och att CHAâDSâ-VA i contemporarya kohorter presterar marginalt bĂ€ttre Ă€n CHAâDSâ-VASc [3].
Risken Ă€r inte statisk. Den norska AFNOR-studien, som omfattade 40 782 patienter med incident förmaksflimme och initialt lĂ„g eller intermediĂ€r CHAâDSâ-VA-score, fann att scoren ökade hos 50 procent av patienterna efter median 1,7 Ă„rs uppföljning [6]. Andelen med ny riskfaktor var 19 procent vid 6 mĂ„nader, 25 procent vid 1 Ă„r och 40 procent vid 3 Ă„r. Författarna föreslĂ„r att patienter â„55 Ă„r omvĂ€rderas efter 6 mĂ„nader och yngre patienter efter 1 Ă„r, samt rutinmĂ€ssigt vid fyllda 65 och 75 Ă„r, eftersom Ă„ldersstegen i scoren Ă€r den vanligaste orsaken till en ökning.
En katalansk primĂ€rvĂ„rds-kohort med 3 370 patienter med nydebuterat förmaksflimme fann att CHAâDSâ-VA reducerade de könsbaserade skillnaderna i riskstratifiering, och endast 3,2 procent av kvinnorna klassades om till mycket lĂ„g risk [7]. Den kliniska nyttan av att byta till den könsoberoende scoren Ă€r dĂ€rmed marginell för majoriteten patienter, men för de kvinnor som i CHAâDSâ-VASc hamnar pĂ„ precis 1 tack vare könspoĂ€ngen innebĂ€r förĂ€ndringen att de nu kan komma att inte fĂ„ antikoagulation dĂ€r de tidigare skulle ha övervĂ€gt det.
KĂ€llor
- Van Gelder IC, Rienstra M, Bunting KV, m.fl. 2024 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation. Eur Heart J 2024;45(36):3314â3414. PMID: 39210723
- Lip GYH, Teppo K, Nielsen PB. CHAâDSâ-VASc or a non-sex score (CHAâDSâ-VA) for stroke risk prediction in atrial fibrillation: contemporary insights and clinical implications. Eur Heart J 2024;45(36):3718â3720. PMID: 39217500
- Teppo K, Lip GYH, Airaksinen KEJ, m.fl. Comparing CHAâDSâ-VA and CHAâDSâ-VASc scores for stroke risk stratification in patients with atrial fibrillation: a temporal trends analysis from the retrospective Finnish AntiCoagulation in Atrial Fibrillation (FinACAF) cohort. Lancet Reg Health Eur 2024;43:100967. PMID: 39171253
- Lam SHM, Romiti GF, Corica B, m.fl. Stroke risk stratifications according to CHAâDSâ-VASc vs. CHAâDSâ-VA in patients with atrial fibrillation: insights from the GLORIA-AF registry. Eur Heart J Cardiovasc Pharmacother 2025;11(5):433â440. PMID: 40289614
- Boettger P, Sedighi J, Piayda K, m.fl. Clinical implications of the recalibrated CHAâDSâ-VA score for women after ischemic stroke: a prospective cohort study. Acta Neurol Belg 2025;125(6):1653â1662. PMID: 41082160
- Anjum M, Ariansen I, Myrstad M, m.fl. Timing of stroke risk reassessment in atrial fibrillation patients with a CHAâDSâ-VA score of 0 or 1: the Norwegian AFNOR study. Europace 2025;27(10):euaf145. PMID: 40704643
- Clua-Espuny JL, Panisello-Tafalla A, Lucas-Noll J, m.fl. Stroke Risk Stratification in Incident Atrial Fibrillation: A Sex-Specific Evaluation of CHAâDSâ-VA and CHAâDSâ-VASc. J Cardiovasc Dev Dis 2025;12(7):259. PMID: 40710784